År 2015 offentliggjordes resultatet av en studie som indikerar att vi i framtiden kanske kommer att kunna behandla grå starr (katarakter) med ögondroppar istället för kirurgi. Det är molekylen lanosterol som undersökts av ett forskarlag bestående av bland annat oftamologer från Kina och USA, under ledning av molekylärbiologen Ling Zhao vid University of California.
Det är dock i skrivande stund inte läge att avboka kataraktkirugin och gå till apoteket för att köpa ögondroppar istället. Än så länge rör det sig bara om en enda studie, och betydligt mer forskning krävs innan vi kan veta säkert vad lanosterol har för potential, hur länge eventuella resultat håller i sig och om lanosterol är säkert att använda mot katarakter hos människor.
Lanosterol
Steroiden lanosterol är en amfipatisk molekyl, vilket innebär att den både har hydrofila (vattenälskande) och hydrofoba (vattenskyende) delar. Den synteseras av lanosterol syntas (LSS) och ansamlas i ögats lins.
I ”Lanosterol reverses protein aggregation in cataracts”, som publicerades i den ansedda tidskriften Nature, visar forskarteamet på hur applikation av lanosterol markant minskade redan bildade proteinansamlingar på linser från kaniner och linser hos hundar, och de fick samma lovande resultat på katarakter som skapats i laboratoriet med hjälp av celler från mänskliga linser.
Molekylärbiologen Ling Zhao och hennes forskarlag börjar experimentera med lanosterol efter att de upptäckt att lanosterol saknas hos barn som utvecklar en viss ärftlig form av grå starr. Samtidigt kunde man se att lanosterol fanns i ögonen hos de föräldrar som inte var drabbade av sjukdomen. De drabbade barnen hade alla en mutation som gjorde att det inte skedde någon produktion av lanosterol i deras kroppar. De föräldrar som inte hade denna mutation kunde producera lanosterol och var fria från denna typ av ärftlig grå starr.
Ling Zhao et al utförde tre separata experiment:
- Först använde de celler från mänskliga celler för att se om lanosterol kunde krympa katarakter som skapats i laboratoriet. Resultat var positivt – de kunde se en signifikant minskning av katarakterna efter att lanosterol applicerats.
- Sedan gick de vidare till att applicera lanosterol i ögonen på kaniner med grå starr. Efter sex dagar hade 11 av 13 kaniner gått från att ha allvarliga eller betydande katarakter till att ha milda katarakter eller inga katarakter alls.
- Det sista experimentet utfördes på sju hundar, inklusive labradorer, queensland heelers och dvärgpinschers som alla hade naturligt uppkomna katarkakter. Precis som hos kaninerna kunde lanosterolet lösa upp katarakter i hundarnas ögon och få grumlingarna att försvinna. Skillnaden var slående – även utan att granska hundarnas ögon med särskild ögonlysning var det möjligt att se att katarakterna minskade i omfång.
Kataraktexperten Jonathan King – som är molekylärbiolog vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och inte själv är involverad i studien – kallade den ”den starkaste studie av detta slag jag har sett under de senaste 10 åren”. Och King är en person som har sett en hel del studier om katarakter – hans egna forskning har varit fokuserad på kataraktproteiner ända sedan år 2000.
Källor
Zhao, L. (2015) Lanosterol reverses protein aggregation in cataracts’, Nature, 523(7562), pp. 607–611. doi: 10.1038/nature14650.
Armitage, H. (2016) Eye drops could dissolve cataracts. (Accessed: 20 November 2016).