Näthinneavlossning innebär att näthinnan, som sitter långt bak i ögat, lossnar från åderhinnan som förser den med syre och näring. I näthinnan finns synceller som är nödvändiga för vår synförmåga, och de kan inte fungera utan syre och näring. Näthinneavslossning är ett allvarligt tillstånd som ska behandlas omedelbart för att förebygga allvarlig bestående synnedsättning.
Symtom på näthinneavlossning
- Att se blixtar i utkanten av synfältet
- Att se en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet
- Att se så rörliga ringar, punkter eller streck
- Försämrad synskärpa (ett tecken på att näthinneavlossningen har nått den gula fläcken)
Symptomen brukar komma plötsligt.
Näthinneavlossning är vanligen inte ett smärtsamt tillstånd.
Riskfaktorer och orsaker
- Näthinneavlossning kan uppstå som en komplikation vid glaskroppsavlossning.
- Personer som är 65 år eller äldre har en ökad risk att drabbas av näthinneavlossning.
- I vissa släkter är näthinneavslossning extra vanligt, på grund av genetiska faktorer.
- Om ögat är kraftigt närsynt är det längre än normalt, vilket gör att näthinnan tänjs ut och blir skör. Detta ökar risken för att det ska gå hål på näthinnan, till exempel i samband med glaskroppsavlossning.
- Den som drabbats av näthinneavlossning på ena ögat har en förhöjd risk att drabbas av näthinneavlossning även på andra ögat.
- Vissa sjukdomstillstånd ökar risken för näthinneavlossning, bland annat diabetesretinopati.
- Gråstarroperation ökar risken för näthinneavlossning.
- En tumör kan orsaka näthinneavlossning.
- En blodpropp i ögat kan orsaka näthinneavlossning.
- Om ögat utsätts för våld, till exempel av ett slag eller i en olycka, kan det orsaka näthinneavlossning.
Att söka vård
Om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet ska du söka vård omedelbart. Om vårdcentral och jouröppna mottagning är stängda, besök akutmottagningen.
Om du har symptom på näthinneavlossning utan någon skugga i utkanten av synfältet kan du vänta med att söka hjälp tills vårdcentralen eller en jouröppen mottagningen är öppen.
Om du misstänker näthinneavlossning ska du inte utföra någon hård fysisk aktivitet eftersom det kan skynda på avlossningsprocessen.
Du kan få mer information genom att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177.
Ögonundersökningar
Om läkaren misstänker att du drabbats av näthinneavlossning kommer du att genomgå flera olika ögonundersökningar. Själva näthinnan kommer att undersökas, men läkaren kommer också att mäta trycket i ögat och du kommer att få genomgå en synskärpeundersökning.
Undersökning av näthinnan
Undersökning med ögonmikroskop
För att kunna undersöka näthinnan kommer läkaren att applicera ögondroppar som får pupillen att slappna av och utvidgas. Därefter bedövas ögat med ögondroppar och ett så kallat kontaktglas placeras på ögat. Ett kontaktglas är en slags rigid kontaktlins med inbyggda speglar. Det brukar inte göra ont (ögat är ju bedövat) men det kan ändå kännas lite obehagligt när den hårda linsen placeras på ögat.
När kontaktglaset är på plats använder läkaren ett ögonmikroskop för att undersöka näthinnan. Ögonmikroskopet använder sig av starkt ljus och detta kan irritera ögat, men det brukar inte göra ont.
Ett alternativ till undersökning med ögonmikroskop är undersökning med handhållen lins, men en sådan undersökning ger inte läkaren lika detaljerad information. Fördelen är att ögat inte behöver bedövas eftersom inget kontaktglas ska placeras i det.
Ögonbottenfotografering
Ögonbottenfotografering gör att läkaren får en bild av din ögonbotten, inklusiven näthinnan. Fotograferingen sker genom pupillen.
Ultraljudsundersökning
Om det är svårt för läkaren att se din näthinna ordentligt vid ovanstående undersökning kan en ultraljudsundersökning bli nödvändig. Detta kan till exempel bero på att det finns grumlingar i ögat eller en blödning i glaskroppen som skymmer sikten.
Medan du blundar placerar läkaren en ultraljudsinstrummen (en så kallad ultraljudspenna) mot ögonlocket och för den över ögonlocket för att undersöka ett så stort område som möjligt. Ultraljudspennan skickar över informationen till en bildskärm där läkaren kan se hur ditt öga ser ut.
Det gör inte ont att blir undersökt med ultraljudspenna.
Undersökning av synskärpan
Som nämnts ovan kommer ögonläkaren inte bara att undersöka själva näthinnan, utan även gör andra undersökningar. En av dessa undersökningar är en synundersökning där din synskärpa mäts. Om du har gjort en vanlig synundersökning hos optikern någon gång kommer du att känna igen dig – man får titta på en tavla där det visas bokstäver i olika storlekar och ögonläkaren kan avgöra din synskärpa baserat på hur pass små bokstäver du klarar av att identifiera korrekt.
Tryckmätning
Vid näthinneavlossning brukar trycket i ögat sjunka under det normala. Läkaren kommer därför att mäta trycket i ögat när det finns misstanke om näthinneavlossning. Det finns några olika instrument som kan användas för tryckmätningen, bland annat en tryckmätare som ser ut som en penna och som läkare håller i handen. Det finns också tryckmätare som är inbyggda i ögonmikroskopet.
Innan tryckmätningen får du ögondroppar som bedövar ögat. Därefter placeras tryckmätaren mot din hornhinna. Det gör inte ont eftersom ögat är bedövat, men det kan ändå upplevas som obehagligt att ha något i ögat.
Hur behandlas näthinneavlossning?
Hur näthinneavlossning behandlas beror framförallt på hur stor del av näthinnan som har lossnat och hur den har skadats.
Laserbehandling av hål på näthinnan
Om det har uppstått ett hål på näthinnan kan det lagas med laser. En viktig anledning till att laga hålet är att förhindra att mer av näthinnan lossnar.
Innan behandlingen droppas bedövande ögondroppar i ögat. Därefter skickar läkaren in korta blixtar av laserljus i ögat genom ett kontaktglas. Eftersom ögat är bedövat brukar det inte göra ont, men man kan känna små stick.
Operation där glaskroppen tas bort
En vanlig orsak till näthinneavlossning är att glaskroppen, som näthinnan sitter ihop med, har börjat skrumpna ihop och därför drar i näthinnan. Den vanligaste operationen vid näthinneavlossning är därför att helt enkelt ta bort den eller de delar av glaskroppen som drar i näthinnan. Därefter används laser för att säkerställa att näthinnan sitter där den ska, och laser används också för att täta eventuella hål och få bort blödningar och grumlingar. Avslutningsvis fylls ögat med luft eller en särskild gas.
Operation där ögat fylls med luft eller särskild gas
Om näthinneavlossningen inte är allvarlig kan det ibland räcka med att bara spruta in luft eller en särskild gas i ögat. Luften/gasen tätar hålet i näthinnan så att vätskan under näthinnan kan sugas upp. Därefter används laser eller frysning för att stänga igen hålet för gott.
Operation där hålet i näthinnan tätas med silikonmaterial
Ett hål i näthinnan kan tätats genom att man sätter dit en så kallad plomb av silikonmaterial. Läkaren syr fast plomben vid ögonväggen så att den buktas in och hålet i näthinnan täpps till. Därefter är det brukligt att läkaren fäster ett tunt silikonband runt ögat för att hjälpa till att hålla kvar näthinnan där den ska vara. Det förekommer även att läkare tätar området kring näthinnehålet med hjälp av laser eller frysning.
Upprepade operationer
Om näthinneavlossningen inte upptäcks och behandlas direkt kan den hinna falla av helt och börja stelna. Då brukar det inte räcka med en enda operation för att få den på plats igen. En vanlig lösning är att man applicerar silikonolja för att stödja näthinnan under själva operationen samt efteråt medan ögat läker. När näthinnan har läkt fast ordentligt kan läkaren ta bort oljan – men för det krävs en ny operation.
Efter behandlingen
Vad som gäller efter behandlingen beror på vilken behandling du har genomgått. Det är därför viktigt att du följer de individuella råd du får av din läkare.
Om man har genomgått en ögonoperation under narkos är det vanligt att man stannar kvar på mottagningen i ett eller två dygn för återhämtning. Har man fått luft eller annan gas injicerat i ögat kan man behöva ligga med huvudet i ett speciellt läge i några dygn för att gasen ska lägga sig över hålet i näthinnan.
Läkaren brukar skriva ut smärtstillande och inflammationshämmande ögondroppar efter en operation eller laserbehandling, vanligen för applikation under de kommande en till två veckorna. Man brukar återkomma till ögonkliniken för undersökning en vecka efter behandlingen.
Det är viktigt att du följer läkarens råd vad gäller till exempel hård fysisk aktivitet, efterkontroller och flygresor.
Komplikationer
Exempel på komplikationer som kan tillstöta efter att man behandlats för näthinneavlossning:
- En liten blödning i öga. Blödningen behöver vanligen inte behandlas utan försvinner av sig självt.
- Om du har behandlats med silikonmaterial kan du drabbas av dubbelseende. Det försvinner vanligen inom ett halvår utan någon behandling krävs.
- Om du har fått ett silikonband runt ögat kan det göra dig mer närsynt, eftersom bandet drar ihop ögat så att det blir smalare än tidigare.
- Om glaskroppen togs bort kan linsen bli grumlig, och du kan behöva få behandling mot grå starr.
- Den gula fläcken är en del av näthinnan där det finns extra många synceller och som är mycket viktig för vår förmåga att se skarpt och uppfatta små detaljer. Om näthinnan lossnar vid gula fläcken, och ögat opereras, kan det hända att man efter operationen ser vid sidan av gula fläcken. Detta yttrar sig genom att man ser dåligt när man tittar rakt fram, men har bra syn i de yttre delarna av synfältet.