Katarakter är absolut vanligast hos personer över 50 års ålder, men förekommer även hos yngre.
Barn kan födas med grå starr eller utveckla grå starr under den tidiga uppväxtperioden, men detta är mycket ovanligt.
För att synen ska utvecklas som den ska måste ögats lins vara tillräckligt klar under de första levnadsåren, annars uppstår en synskada som inte kan botas med dagens teknik. Redan under de två första månaderna av ett barns liv är synintrycken mycket viktiga. Grå starr brukar därför åtgärdas mycket skyndsamt när det upptäcks hos små barn. Om ett barn har grå starr på bägge ögonen är situationen extra allvarlig eftersom det innebär att hjärnan inte får några normala synintryck från något av ögonen.
Om ärftlig grå starr finns i släkten bör barnet undersökas av ögonläkare även om det inte uppvisar några symptom på grå starr. Det samma gäller om problem under graviditeten eller låg födelsevikt indikerar en ökad risk för katarakter.
Medfödda katarakter
Linsen börjar bildas redan tidigt under fosterutvecklingen, men är inte färdigvuxen när barnet föds utan fortsätter att växa under de första levnadsåren.
Det finns många olika faktorer som kan göra att ett barn föds med katarakter på ena eller bägge ögonen. Det kan till exempel röra sig om ärftliga faktorer eller en genetisk förändring, eller något smittoämnen som mamman utsatts för.
Röda hund är ett exempel på en smittsam sjukdom som kan leda till katarakter hos barnet om mamman smittas under graviditeten. I Sverige ingår vaccination mot röda hund i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och röda hund är därför en ovanlig anledning till medfödda katarakter.
Låg födelsevikt är associerat med ökad risk för medfödda katarakter. I en studie hade barn som vägde max 2500 gram vid födseln en 3-4 gångers ökad risk att födas med grå starr.
Katarakter som uppstår under första levnadsåret
Det händer att grå starr uppträder under barnets första levnadsår trots att barnet inte hade symptom på grå starr vid förlossningen. Sådana katarakter är vanligen enklare att åtgärda framgångsrikt än katarakter som finns där redan när barnet föds. Risken för komplikationer är betydligt lägre för barn som inte behöver opereras direkt efter födseln.
Symptom
De tydligaste symptomen på grå starr är att pupillen är grå och att barnet har svårt att fixera blicken. Även ett nyfött barn bör kunna fixera blicken i korta stunder – om detta verkar vara svårt eller omöjligt för barnet bör en ögonläkare få ta en närmare titt på ögonen.
Behandling
Om ett barn föds med grå starr eller utvecklar grå starr tidigt i livet är standardbehandlingen att operera bort den naturliga linsen och ersätta den med en kontaktlins på ögat. När barnet är tillräckligt stort byts denna kontaktlins ut mot en intraokulär lins, det vill säga en lins som placeras inne i ögat.
Om barnet är över 12 månader gammalt när kataraktkirugin sker sätter man in den intraokulära linsen direkt, förutsatt att ögats hornhinna är tillräckligt stor.
Hos barn under 12 månaders ålder är risken hög för glaukum och skada på hornhinnan om man sätter in intraokulära linser. Det är därför barnet istället får använda kontaktlinser tills det hunnit bli äldre och få större hornhinna.
Efterstarr
Precis som hos vuxna personer finns risk för efterstarr efter katarakkirurgi, så barnet kommer att gå på regelbundna ögonkontroller för att upptäcka eventuell efterstarr på ett tidigt stadium. Vid ögonkontrollerna kommer man också att mäta trycket i ögat och leta efter tidiga tecken på glaukom (grön starr).
Infektion
Så länge barnet bär kontaktlinser utanpå ögat finns en förhöjd risk för infektion och ögonläkare bör kontaktas så snart symptom på infektion uppstår, till exempel röda ögon. Ögoninfektioner brukar behandlas genom att linserna tas ut temporärt. Om det rör sig om en bakteriell infektion appliceras också antibiotikadroppar i ögonen.
Vuxenlivet
Den som genomgått kataraktkirugi i barndomen bör gå på frekventa ögonkontroller hela livet för att eventuella komplikationer ska kunna upptäckas och behandlas så snabbt som möjligt.