Investeringssparkonto (ISK) är en sparform som skapades för att göra det enklare för svenska privatpersoner att spara i aktier, fonder och vissa andra värdepapper. Ett ISK schablonbeskattas baserat på en formel som justeras i enlighet med statslåneräntan.
Här nedanför kommer vi att svara på några vanligt förekommande frågor rörande ISK.
Hur mycket pengar behöver jag för att börja spara i ISK?
De flesta aktörer som erbjuder ISK, såsom banker och värdepappersmäklare, har inte någon nedre gräns för hur små insättningar man kan göra.
Vissa aktörer, till exempel Avanza och Nordnet, har lösningar där den som bara har ett blygsamt kapital och gör små köp får handla under en period utan att betala något courtage. På så vis kan du gradvis bygga upp ett kapital i ditt ISK utan att pengar försvinner iväg på courtage.
Värt att veta är också att det inte finns något krav på att du ska göra din första insättning i samband med att du skaffar ett ISK. Du kan skaffa ett ISK idag och sedan göra din första insättning när det passar din ekonomi, till exempel när nästa löneutbetalning kommer.
Grundtanken med ISK är att göra det enkelt för vanliga småsparare att investera i värdepapper, till exempel aktier och fondandelar. Det är alltså inte en sparform som kräver att man redan har ett stort kapital att investera. Det är till exempel mycket vanligt att månadsspara i ISK, för att gradvis bygga upp portföljen.
Får jag ränta på pengar jag förvarar i mitt ISK?
I dagsläget känner vi inte till någon aktör som betalar ränta på pengar som förvaras i ett ISK.
Över lag är det inte en bra idé att använda sitt ISK för att långtidsförvara pengar. Dels får man inte någon ränta på pengar som ligger i ett ISK, dels ingår pengarna i skatteunderlaget för investeringssparkontot. Du betalar alltså skatt på pengarna trots att de inte ger dig någon avkastning. Vill du ha sparpengar till hands är det bättre att ha dem på ett vanligt bankkonto, där betalar du bara skatt på eventuell ränta.
Ska jag välja ISK eller kapitalförsäkring?
Det beror på omständigheterna, och det går inte kategoriskt att säga att det ena är bättre än det andra i alla upptänkliga situationer.
Att lagstiftaren skapade sparformen ISK gjorde att kapitalförsäkringar tappade sin tidigare så starka ställning på den svenska marknaden bland vanliga privatpersoner som vill ha ett enkelt sparande som inte gör det krångligt att deklarera. Det är dock endast privatpersoner som kan skaffa ett ISK; företag och andra juridiska personer kan inte skaffa ISK.
Några exempel på skillnader och likheter mellan ISK och kapitalförsäkring
- Bägge kan användas för att få exponering mot till exempel aktier, fonder och vissa andra värdepapper.
- Med ett ISK äger du värdepappren, och får till exempel rösträtt på bolagsstämman när du investerar i ett aktiebolag. Med en kapitalförsäkring är det försäkringsbolaget som äger värdepappren och du har bara en ekonomisk fordran på försäkringsbolaget.
- Om du har pengar i ditt ISK kan du ta ut dem när som helst. Om du har värdepapper i ditt ISK kan du när som helst ge order om att de ska säljas av, och när försäljningen har skett kan du ta ut pengarna. Kapitalförsäkringar brukar däremot ha en viss bindningstid, som antingen gör det omöjligt att ta ut i förväg eller innebär att man straffas ekonomiskt.
- Det finns gott om aktörer som erbjuder ISK där dina tillgångar omfattas av det statliga investerarskyddet. Det statliga investerarskyddet omfattar aldrig kapitalförsäkringar.
- Endast en privatpersoner kan öppna och ha ett ISK. Någon sådan begränsning finns inte för kapitalförsäkringar, vilka kan tecknas även av juridiska personer, till exempel företag.
- En kapitalförsäkring brukar komma med inbakade försäkringsskydd. Sådana får man inte av att spara i ISK.
- När en person som har ett ISK avlider ingår tillgångarna i investeringssparkontot i dödsboet och ärvs enligt gängse regler för arv. Den som tecknar en kapitalförsäkring kan ange en eller flera förmånstagare.